mrsnatten

En intressant artikel som jag läste HÄR

Den här artikeln tycker jag är intressant,
jag hör fler i min närhet som planerar
och diskuterar sin barnfrihet!
Vadå barnfrihet? Jag vill inte vara barnfri
från mina barn. Det är det värsta som kan
hända mig. När jag fått barn planerat mina
barn så har jag tänkt att jag ska leva med
dom dygnet runt minst de första 18åren.

Ja självklart händer det skilsmässor jag
har själv genomgått en skilsmässa.
Ångesten jag kände varje gång min son skulle
till sin pappa är obeskrivlig!

Som min vän sa till mig vid ett tillfälle. -Nettan
tänk vi har bara våra barn ett halvår utav ett
år. (varannan vecka) Vill helst inte uppleva
detta igen.

Hur kan man som förälder säga: -Nä jag kan inte
ha henne denna vecka för jag är barnfri från
resterande syskon det är min barnfria vecka!
Ehhhh.... ??? Barnfri??? Man slutar vara barnfri
när man skaffar barn. Eller har jag fel?

Jag vet inte men för mig är mina barn allt.
Jag planerar att mina barn är med mig i det jag
gör.

Nu menar jag inte att man inte i bland kan ha
barnvakt. Utan jag menar hur man tänker när
man skilt sig. Jag vill leva med mina barn saknar
min tös på dagarna när jag arbetar och hon är
på förskolan det räcker med den saknaden!

Oftast pratas det om skilsmässobarn men det
finns också skilsmässoföräldrar =/ Den föräldern
som inte vill skiljas men ändå hamnar i varannan
vecka livet.

Klart det finns skilsmässor där alla mår bra
speciellt barnen. Jag är ingen skilsmässo-
motståndare, måste bara påpeka det.
Det jag har åsikt om är att för många lägger fokus
på sina barnfria veckor mer ibland, än på sitt/sina
barns bästa.


Lite funderingar så här på måndagsmorgonen.
Tänkvärd artikel i allafall tycker jag!

Kram